Ur spår, jag är förmögen!

Du har väl varit och röstat, eller tänker göra det idag i alla fall? Det hoppas jag innerligt. I grunden är min personliga åsikt att partipolitik är fel väg att gå, då det oftast verkar gå ut på att påpeka hur den andre brister i sitt uppdrag, istället för att faktiskt göra något åt sakernas tillstånd. Det är möjligen ett grundläggande drag hos människan i stort, men jag tycker vi kunde gå vidare.

Anywhoooo...nu är det som det är, och idag är det alltså sista chansen att lägga lapp i kuvert för att avgöra vem som får åka till Bryssel och tycka grejer.

Att lägga den där lappen i ett kuvert, stoppa i en låda och bli avbockad i en pärm av hon tanten med hornbågade glasögon, gör att folk känner sig riktigt demokratiska och fyller dem med förvissningen om att de gjort något med en av sina demokratiska rättigheter. Häri ser jag ett problem: ja, det är en rättighet...men ta mig fan om det inte också är en skyldighet. Du, just du, är skyldig att göra din del i arbetet, om du verkligen är av åsikten att demokrati är något att sträva efter. 

Vet du vad som mer hör till, och som inte är en "rättighet", utan en skyldighet? Jo: informerade val. Du är skyldig att se till att dina val grundar sig på fakta och så vidare. Vad regering (till exempel) är skyldig att göra, är att tillhandahålla förmågan att göra/ta medvetna och informerade val. Därav allmän skolplikt, bland annat. 

När man kom på de här grejerna, så slog det folk att man ju fan inte kan lita på de som innehar makten, varför diverse grupper startade nyhetsblad för att granska just makten. Häpp, välkommen tredje statsmakten; Tidningar. 

Numera är det liksom allmänt känt att man ofta inte kan lita på tidningar heller, och många börjar då söka sin information från flera olika källor. Andra söker den från endast en. De sistnämnda kan med rätt sägas göra oinformerade val, och de har således missförstått det här med demokrati och sin egen roll i den samma.

Jag röstade för ett tag sedan, hade fem minuter över och gjorde det i ett rum på stadsbiblioteket. Vad jag röstade på hör inte hit, det är min ensak. Dock kan sägas att jag aldrig kommer att lägga mig till höger av spektrat, aldrig. Detta av den enkla anledning att det inte är mitt personliga välstånd (jag har inget sånt, men ändå) som spelar någon roll, utan andras frånvaro av det samma. 

Det spelar ingen roll om jag blev miljonärmiljardär, om den bredvid mig inte kan äta sig mätt för dagen. 

Solidaritet, tyvärr ett alltmer försvinnande koncept.