Alltets undergång

2012 gick en löpeld av existentiell rädsla genom (i första hand) den nordvästerliga kulturen; Mayakalendern skulle ta slut! Att mayakulturen storhetstid tog slut för hundratals år sedan, och de alltså inte kunde förutse detta (men likväl visste att världen skulle gå under 2012 evt), spelade föga roll.

Vissa menade istället att man inte skulle se det som Undergången, det skulle istället uppfattas som En Ny Början, pånyttfödelse. 

Det verkar ha sketet sig rätt rejält hur en än väljer att tolka kalendern.

Vad jag finner lustigt är vår vilja att tillskriva en utdöd kulturs tideräkning och mytologi sådan vikt.

Vår egen kalender tar slut varenda jämrans år, och det enda vi gör är att knäcka skumpa och lova att cykla till jobbet, istället för att ta bilen.

Folk är dumma i huvudet.